Angies Värld

Kära Onsdag.

Jag skriver till dig med anledning av vårt möte imorgon.
Det kanske är inbillning, men på sistone har jag känt en förändring.
Du verkar inte ha lika mycke tid för mig längre.
Såklart vill du va som de andra dagarna, jag förstår det.
Men jag vill inte förlora det speciella vi har.
Du har alltid varit fin mot mig.
Bjudit på ljuvligheter å stunder av lycka.
Din närvaro är helt enkelt lite som att ha kakan och äta den.
Varken början på nåt nytt å jobbigt, eller paniken över slutet.
Så nu ber jag dig att förbli den du är.
Var stark å tro på dig själv.
Låt de andra dagarna springa iväg, jag kommer att ge dig tillräckligt me kärlek.
Som jag brukar säga; snabb är inte alltid bra.

Men om du ändå skulle springa, å hinna ifatt...
Snälla se för fan till att sätta krokben för de andra då!