Angies Värld

I morse vaknade jag me känslan av att jag saknade nåt.
Inte så ovanligt att jag känner så, men det va nåt annorlunda ändå.
Trött å frusen va jag. Inte heller ovanligt.
Anyhow.
Gjorde mig klar å stack till jobbet.
DÅ insåg jag vad jag saknade.
Ett av mina viktigaste arbetsredskap.
Min röst.
Jag märkte såklart att jag va rosslig, men hade ju lixom inte provat att prata innan.
Turligt nog fick jag tillbaka lite av rösten framåt dagen.

Ibland händer sånt utan förkylning.
När min kropp försöker lugna ner mig.
Lite som att om jag inte lyssnar så ska jag inte kunna prata heller.
Jag fattar vinken.

Så ikväll är det jag som intar soffläge.
Det blir tända ljus å en skön filt.
Men framförallt blir det glögg.
Det bästa me hela adventperioden.
Blossas romglögg.
Say no more.