Dra mig baklänges.
En gång såg jag en flicka som gick till skolan.
Inget särskilt me henne.
Har ingen aning om vem hon va.
En vanlig liten flicka helt enkelt.
Men hon gick baklänges.
På ett sådär skönt Pippi Långstrump-sätt som bara barn kan.
Baklänges till skolan.
Obrydd om världen runtomkring.
En vuxen skulle aldrig få för sig att gå baklänges.
Åtminstone inte fysiskt.
Kanske för att vi har en förmåga att ibland gå baklänges på andra sätt.
Baklänges blir i vuxenvärlden nåt dåligt.
Undrar när det händer.
När man plötsligt inte kan tänka sig att gå baklänges längre.
Eller klättra i träd för den delen.
Sånadär saker utan särskilt mål.
Som man gör bara för att d är härligt.
Å för att man kan.
Jag tror alla skulle må lite bättre av sånt.
Faktum är att man faktiskt kan få ut nåt av det oxå.
För man kan se saker på ett annat sätt.
Uppifrån ett träd eller baklänges får man andra perspektiv.
Det kan behövas ibland.
Kanske för att kunna gå vidare framåt.
Eller klättra högre.
I livet.
Inget särskilt me henne.
Har ingen aning om vem hon va.
En vanlig liten flicka helt enkelt.
Men hon gick baklänges.
På ett sådär skönt Pippi Långstrump-sätt som bara barn kan.
Baklänges till skolan.
Obrydd om världen runtomkring.
En vuxen skulle aldrig få för sig att gå baklänges.
Åtminstone inte fysiskt.
Kanske för att vi har en förmåga att ibland gå baklänges på andra sätt.
Baklänges blir i vuxenvärlden nåt dåligt.
Undrar när det händer.
När man plötsligt inte kan tänka sig att gå baklänges längre.
Eller klättra i träd för den delen.
Sånadär saker utan särskilt mål.
Som man gör bara för att d är härligt.
Å för att man kan.
Jag tror alla skulle må lite bättre av sånt.
Faktum är att man faktiskt kan få ut nåt av det oxå.
För man kan se saker på ett annat sätt.
Uppifrån ett träd eller baklänges får man andra perspektiv.
Det kan behövas ibland.
Kanske för att kunna gå vidare framåt.
Eller klättra högre.
I livet.
Kommentarer
Trackback
