Angies Värld

Jag å fina P fnissade  - av lycka lika mycke som nervositet - när vi igår kväll satt å pratade om första ridlektionen. Nervositeten ligger inte i själva ridningen, nej snarare i att vara de där nya hästtjejerna, de som inte riktigt kan stallet än. Japp, så fåniga är vi, våra 30+ år till trots. Visserligen va P oxå lite nervös över att inte ens komma upp på hästryggen, å när vi började inse hur mör man är efter en timmes ridande blev vi dessutom lite rädda för att benmusklerna inte skulle klara av att ta emot oss när vi hoppar av.
Sen bestämde vi oss för att helt enkelt ta ett litet steg i taget. Och att strecha ordentligt efteråt. Hoppla!