Angies Värld

Give it up already!
Vad är grejen med att hålla på å favorisera hela tiden? Ögonblick, minnen, födelsedagar.. Den här listan jag håller på me känns inte så rolig längre.
Alla födelsedagar är bra sålänge de är mina. Jag älskar att fylla år!
Men fine, jag ska för en gång skull försöka att favorisera nåt som varit.

Jag tänker att man säkert hade en massa härliga födelsedagar när man va liten.
Fick kanske en cykel, eller nåt annat som va önskat. Men förutom att det alltid är kul att få paket var födelsedagar inte så mycket mer betydelsefulla.
Visst, 15, 18, 20, 25 och 30 är lite extra för de flesta. Som nåt slags milstolpar.
Men jag kan inte plocka ut nån enskild dag som var bättre än nån annan, bara baserat på själva dagen. Däremot betydelsen av den å omständigheterna kring.

Min favoritfödelsedag är därför 27.
Inte för att jag ens kommer ihåg själva dagen, som för övrigt tydligen va en onsdag.
Mer för att 27 är en bra ålder. Man är lixom inte för ung för att tas på allvar, men inte heller för gammal för särskilt mycket.
Vuxen men ung alltså. Med lite livserfarenhet, utan att för den del ha hunnit bli cynisk.
Det skulle väl egentligen kunna gälla mellan 26 å 29, men vid nr 26 va jag bara precis i början av allt, å 28 va för min del startskottet för det som skulle komma att gå åt helvete inom det närmaste å därmed påverka även 29.
Så 27 it is.

I höstas fyllde jag 30.
I fortsättningen fyller jag 27 varje år.