Dag 22. Det här upprör mig.
Detta ämnet kom ju lämpligt.
För bara nån dag sen vände min bra dag när ett mail me en orättvisa ramlade in i min lilla inkorg.
Vissa orättvisor gör mig bara så förbannad helt enkelt. Just för att det inte skulle behöva va någon orättvisa.
Det är när det görs skillnad på folk och folk, som det från början inte finns nån skillnad på, som jag känner såhär. Man kan säga att någon hyllades för nåt som nån annan tidigare fått skit för.
Lite som olika lön för samma jobb.
Jag pratar I-landsorättvisor i allra högsta grad, absolut. Men det är fortfarande orättvist.
Eftersom jag är en så dålig förlorare kan jag bli extremt upprörd när jag just förlorar.
Särskilt om vinnaren är en typisk vinnare. Eller i pakt mot mig.
En gång för väldigt många år sen spelade jag, lillebror å min dåvarande pojkvän Monopol. De paktade å vann. Jag förlorade - å lipade av ilska.
Att förlora upprör mig alltså kan man säga.
Sen har vi ju det här me förseningar. Typ tåg som blir försenade för att det är vinter.
WTF? Vi bor i ett jävligt vintrigt land. Hur svårt ska det va?
Skillnad mot förseningar pga saker som faktiskt inte kan förutses. Vinter - not so much oförutsägbart.
Vilket osökt ger mig nästa ämne som upprör; vinter.
Jag vet, jag vet, som jag själv precis skrev så bor vi i ett land där det inte kan undvikas.
Men bara för att jag inte kan ändra på en sak betyder det inte att jag måste gilla den. Å vinter är precis en sån sak. Förutom att den är kall å jävlig så stökar den till. Öser ner snö som tar plats. Å ställer till förseningar.
Då blir jag upprörd.
I övrigt är det mest det gamla vanliga.
Människor som sviker. Krig. När barn blir illa behandlade. Rattfyllon. Å alla andra kriminella saker förstås.
Sånt som upprör normalt funtade människor upprör mig, helt enkelt.
Faktum är att detta ämnet i sig är lite upprörande.
Att tänka på negativa pulshöjare innan sovdax är inte det ultimata.
Jag ska genast väga upp det me fina tankar. Kanske om en prins... Å en bal på slottet...
Om Askungen va stor nog att drömmande sucka över sin orättvisa så kan väl jag me det.
Men jag hoppas fan att fejäveln åtminstone är rättvis då.
För bara nån dag sen vände min bra dag när ett mail me en orättvisa ramlade in i min lilla inkorg.
Vissa orättvisor gör mig bara så förbannad helt enkelt. Just för att det inte skulle behöva va någon orättvisa.
Det är när det görs skillnad på folk och folk, som det från början inte finns nån skillnad på, som jag känner såhär. Man kan säga att någon hyllades för nåt som nån annan tidigare fått skit för.
Lite som olika lön för samma jobb.
Jag pratar I-landsorättvisor i allra högsta grad, absolut. Men det är fortfarande orättvist.
Eftersom jag är en så dålig förlorare kan jag bli extremt upprörd när jag just förlorar.
Särskilt om vinnaren är en typisk vinnare. Eller i pakt mot mig.
En gång för väldigt många år sen spelade jag, lillebror å min dåvarande pojkvän Monopol. De paktade å vann. Jag förlorade - å lipade av ilska.
Att förlora upprör mig alltså kan man säga.
Sen har vi ju det här me förseningar. Typ tåg som blir försenade för att det är vinter.
WTF? Vi bor i ett jävligt vintrigt land. Hur svårt ska det va?
Skillnad mot förseningar pga saker som faktiskt inte kan förutses. Vinter - not so much oförutsägbart.
Vilket osökt ger mig nästa ämne som upprör; vinter.
Jag vet, jag vet, som jag själv precis skrev så bor vi i ett land där det inte kan undvikas.
Men bara för att jag inte kan ändra på en sak betyder det inte att jag måste gilla den. Å vinter är precis en sån sak. Förutom att den är kall å jävlig så stökar den till. Öser ner snö som tar plats. Å ställer till förseningar.
Då blir jag upprörd.
I övrigt är det mest det gamla vanliga.
Människor som sviker. Krig. När barn blir illa behandlade. Rattfyllon. Å alla andra kriminella saker förstås.
Sånt som upprör normalt funtade människor upprör mig, helt enkelt.
Faktum är att detta ämnet i sig är lite upprörande.
Att tänka på negativa pulshöjare innan sovdax är inte det ultimata.
Jag ska genast väga upp det me fina tankar. Kanske om en prins... Å en bal på slottet...
Om Askungen va stor nog att drömmande sucka över sin orättvisa så kan väl jag me det.
Men jag hoppas fan att fejäveln åtminstone är rättvis då.
Kommentarer
Trackback
