Angies Värld

Ursäkta, men vem fan bryr sig?
Jag blir inte klok på varför det ämnet ens finns på listan.
Det måste va för bloggare me hybris som tror att allt de gör är intressant.
Jag är inte en av dem.
Så jag tänker skriva lite om kroppsideal istället.

Det är verkligen hur sjukt som helst att vi strävar efter ideal som i många fall inte är verkliga.
Modeller som svälter sig.
Fotoretucherade bilder.
Snyggheten som alla vill ha men som ingen vill betala priset för.
För helt ärligt, att se ut så har sitt pris.

Jag tittar då å då på Biggest Loser. Ett program om väldigt tjocka människor som går ner väldigt mycket i vikt.
De blir dock inte hysteriskt smala i slutet. De blir normala.
Framförallt så blir de nöjda med sig själva. Vilket är vad det hela egentligen handlar om.
Mer insida än utsida.

Jag är inte smal. Men är inte fet heller.
Jag har former.
Hur mycket jag än tränar å hur lite jag än äter så har jag former.
Kan absolut bli smalare men kommer aldrig bli superslim, är lixom inte byggd så.
Jag vet allt detta, men ändå har jag komplex. För rumpa, lår, mage, armar.. you name it.
Dumt, jag vet. Stolta kroppar är fina kroppar. Oavsett.
Jag ska därför försöka bli en sån som accepterar sin kropp och älskar den för vad den är.
Jag ska försöka. Verkligen.
För om inte jag älskar den, vem ska då göra det?


För övrigt åt jag salladsbuffé idag.
Om nån faktiskt ville veta.