Som bröllopsgäst 2011.

Det blir att gå på bröllop i år oxå. Två till antalet, vad jag vet hittills. 
Jag gillar bröllop, å tur är väl det, me tanke på hur ofrånkomliga de är i min ålder. Nästan alla bygger bo, skaffar barn, gifter sig å lever lyckliga i alla sina dagar. Eller åtminstone några år.
Hade såklart gillat lite mer om det nån gång va mitt eget, så jag kunde go totaly bridezilla å inte prata om annat än bordsdukning, klänning å färgtema i typ ett halvår. Eller längre?
Anyway.
Nyheten för årets bröllop är att jag inte ska sjunga på nåt av dem (återigen; vad jag vet hittills) utan får sitta där i bänkarna som en helt vanlig gäst å snyfta ohämmat över allt det vackra. Ohämmad snyftning - vissa skulle nog kalla det stortjutande - är jag minst lika bra på som sången, men får aldrig riktigt bevisa eftersom sånguppdrag kräver att man stänger av lite känslor då det sällan blir vackrare me hulkningar.
Vad som inte är en nyhet är att jag kommer ha samma klänningspanik som alltid, å inte begripa hur det plötsligt blev augusti å de där kilona som skulle försvunnit istället har välkomnat ytterligare något till sitt glada - jag syftar på skrattgroparna i låren - gäng. Det vet jag redan nu, men tro inte att det förändrar läget. Vissa saker gäller helt enkelt tills döden skiljer oss åt.

Förresten, ni vet de där små programbladen som ligger vid varje plats å innehåller meny å bordsplacering vid bröllopsfesten, lite tokroliga "regler" om att supa den till höger under bordet å sånt, brukar oxå innehålla en presentation av gästerna. I nio fall av tio beskrivs jag som "radiopratande sångfågel som alltid har humöret på topp å aldrig bangar en fest" Typ.  
Tänk om man istället skulle beskrivas som "En riktig bitterfitta som önskar att detta va hennes eget bröllop, men nog ändå kan få igång festen eftersom hon är bra på att flörta, se glad ut och dricka vin."
Man hade åtminstone sluppit stela samtalsämnen om vädret. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0