Som livet.

Ibland kan man behöva bli påmind, å ibland kan man behöva en förklaring, men oftast händer nog saker som förändrar allt, utan att man ens vet att de faktiskt händer.
Det kan vara stora, jobbiga saker - som sjukdomar som upptäcks å inte lämnar nåt åt någon att göra - eller små, till synes obetydliga saker - som att man tog en annan väg hem å kanske inte missade nånting alls. Oavsett vad, tänker jag att det där Ödet måste ha ett himla spännande jobb.



Jag har dock inte riktigt bestämt mig än; om huruvida jag själv bestämmer mitt eget öde, eller om det för länge sen är bestämt åt mig. Kanske är det lite av båda. Mina medvetna val är ju bara mina, fast allt såntdär som jag inte valt - men som händer ändå - måste ju finnas en anledning till. Eller?
Jag vill tro det. Att allt som händer har en mening, även om jag stundtals tycker att de suger å många gånger kanske aldrig ens begriper varför.
Jag vill tro, för alternativet - att det bara är upp till mig å att ett litet steg på fel håll kan göra skillnaden på allt - är lite för stort å omtumlande att greppa. 
 
Idag är det i vilket fall en av de där ljuvliga onsdagarna, inte långt kvar till helgen å en början till solskenets återkomst. Oavsett ödets val å väg i framtiden, så gör denna onsdagen sitt bästa att leverera en liten del av livet då det är som bäst.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0