Som julstökig.

Igår när jag satt på tåget frågade en liten flicka på sätet bakom sin mamma hur långt det är kvar till jul. Innan jag hann tänka att det ju är lääänge till svarade mamman att det ungefär sex veckor kvar. S e x  v e c k o r ! Va? Vem fan snodde de andra tio som oxå fanns till godo alldeles nyligen?
December brukar tendera att vara den där månaden när man inte har en endaste dag över, å jag blir lite nervös när jag tänker på det, eftersom hela hösten har varit sån å min första obokade kväll just nu är en vecka in i december, och därmed snart kommer att försvinna från mig.
Dessutom ska det köpas julklappar - idag massmailades hela familjen med nån slags försök att styra upp allt det där i tid - och framförallt ska man komma på vad som ska köpas, vilket är en liten ångest delight i sig.

Tänk hörrni, när man var liten å julen mest var en lång ledighet med massa ljus och mys och de där klapparna som plötsligt bara låg under granen när man vaknade. Nu ska man själv fixa ljusen å myset å klapparna, och fast man tänker att det ska göras i tid är det samma visa å panik veckan innan jul.

Så om nån mer känner så har ni alltså alltid en förstående vän i mig.
Och tydligen blir det jul ändå. Just saying.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0