Som att vakna i en söndagsljuvlighet.
Jag vet inte om det var solens strålar som smög förbi glipan bakom rullgardinen, eller gårdagens champagne som fortfarande bubblade från huvudet till tårna, men nåt gjorde iallafall att jag vaknade fast jag hade sovit färre timmar än det finns fingrar på en hand. Det kan oxå vara det där genomlyckliga i mig som inte ser nån som helst anledning att sova bort fler timmar än nödvändigt, framförallt inte på en ljuvlig dag som denna.
Den fina delen av hösten - den som doftar nedfallna äppel från trädgårdarna på söder, den som ger fina färger i träden å som inbjuder till att dra djupa andetag av friskhet när man kisar mot solstrålar som fortfarande värmer i själen - kan man aldrig riktigt få för mycket av. "När hösten kommer och tiden gått för fort
när allt känns på rutin och redan gjort
ska jag samla mina krafter och göra nånting stort
för dig, för dig, för dig."
Kommentarer
Trackback
