Som en väldigt bra å alldeles ovanligt vanlig helg.

Familjehelg var det. Minst sagt. Vi avverkade outletshopping me mamma å hennes man, å födelsedagskalas hemma hos pappa med större delen av den sidan familjen. Alltså, vi är ganska många. Lite sådär som att jag nästan inte kan skämta med syrrans kille om hur hans libanesiska släkt är hur många som helst, eftersom han ju faktiskt har varit med oss och firat jul å vet. Vi är ganska många. Och högljudda.
Jag förvarnade mannen, det gjorde jag, och han är lyckligtvis inte tappad bakom en vagn i sociala sammanhang, så det gick hur bra som helst, å eftersom han på ganska kort tid lärt känna mig väldigt väl kunde han omgående bonda med övriga familjen i skämt om hur jag skulle avlida utan höga klackar å mobiltäckning å hur det skulle innebära mentalt självmord att ta med mig på fjällvandring. Kul. Och sant.

Förresten var vi på hockey i lördags, dotterns första livematch. Innan låtsaskräktes hon så fort jag nämnde att vi skulle dit, men när vi väl var där tog det ungefär två minuter innan hon bad mig stoppa ner godiset i väskan eftersom matchen var för spännande för att kunna göra nåt annat. Ni som inte känner henne ska veta att godisnekande är ungefär det bästa betyg nåt kan få. Så, jag har fött en Lakers-fantast. Hennes pappa håller för övrigt på laget som just nu ligger näst längst ner i tabellen. Just saying.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0