Som att vara ungefär lika slut som jobbveckan.
En kort fredagsuppdatering:
Följderna av gårdagens ritt på den breda hästen mindre än väntat. Jag tackar för det men räds ändå lite för att morgondagen inte har sagt sitt än.
Har haft en hysterisk, men på nåt sätt lärorik, vecka å passar mig lite extra när jag inser att jag glömmer andas ibland.
Åker till Göteborg imorn för att vända uppåner på Liseberg (samt mig själv, dotter, syskon å fin vän).
Kan förresten ha fått bildsvaret på varför jag mådde så dåligt dagen efter senaste bröllopet. Bilden nedan är nog tyvärr inte anledningen, men en saknad pusselbit i vad som hände...
_
_
Alltså, jag va ju uppenbarligen där, men just detta momentet hade jag aldrig kommit ihåg att återberätta - väntar fortfarande på att nån ska tala exakt vad vi gjorde, å varför - om jag inte precis hade gått igenom några hundra bilder från den hejdundrande fest som brudparet bjöd på. (Detta var för övrigt den enda bilden som fanns då jag inte hade ett glas i handen.)
Ni fattar ju själva, det är mycket nu.
Återkommer på söndag, om jag fått tillbaka nån slags ork till vettiga tankar.
Hörs då, over and out.
Kommentarer
Trackback
