Som att det ordnar sig.

Jag har oftare nu än förr en såndär känsla av att allt löser sig - allt, i sammanhanget, är såklart relativt - och att jag faktiskt inte behöver ha så himla mycket koll på allt jämt. Eller, jag försöker åtminstone tänka att jag inte behöver ha koll jämt. Det går olika bra kan man säga.
Anyway, den här känslan av hur allt blir bra bara man ger det tid blev lixom inte sämre av att helgens Barcelona-resa återigen var på rätt spår efter ett konkursbesked från Spanair som vi var bokade med, å den blev ännu bättre av en vacker blombukett och tillhörande fina ord skickad av mannen - jag vet, han är sådär bra så man bara vill gråta av lycka alla dagar i veckan - å ett löfte om att garderoberna i sovrummet skulle målas vita.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0