Angies Värld

Det är ganska safe att anta redan innan man åker på kickoff med mitt företag att det kommer bli bra. Nu kan jag bekräfta mitt antagande, men med förtydligandet att det var formidabelt bra, sådär som det bara kan vara när 180 personer med levnadsglädje å festhumör samlas. Det är ungefär lika safe att anta att man på måndagen efter - alltså idag, som dessutom är en riktigt kall jäkla måndag som inte kunde börjat intensivare på jobbet - fortfarande är i nån slags tröttkoma, eftersom man har spridit ut en normal natts sömn på ungefär tre nätter under helgen.
I vilket fall var det värt tröttman, de långa restiderna, å det faktum att Barca var så kyligt att vinterjackan var en nödvändighet, å det enda som gör mig lite ont med det hela var att det adderades dagar till den redan stora längtan efter mina största kärlekar i livet, men på fredag har jag äntligen hela min lilla familj hos mig igen.




Såhär såg det iallafall ut precis efter lunchen - vi kan kalla det en tapasvariant, med generöst serverad sangria och vin till - precis innan någon i vårt sällskap tyckte att vågorna såg för lockande ut för att inte bada, innan allt eskalerade, å precis efter att vi för hundrade gången konstaterat hur många å hur härliga vi är.