Ta bort.

Olika metoder funkar för olika slags borttagning. Beroende på vad som ska tas bort.
Sudd för blyertsborttagning.
Tvättmedel för fläckborttagning.
Dammsugare för smutsborttagning.
Bikiniprovning för självförtroendeborttagning.
Operation för blindtarmsborttagning.
Tänd lampa för mörkerrädslaborttagning.
Massa alkohol för omdömesborttagning.
Alvedon för huvudvärkborttagning.
Ctrl/alt/delete för allt-på-datorn-borttagning.
SJ för tidsborttagning. Förhoppningsvis också platsborttagning.
Den jävligt starka grekiska paprikakryddan jag har hemma i skafferiet för smaklöksborttagning.

Det finns tips å trix för att ta bort det mesta egentligen.
Husmor är flitig me sånt.
Men vissa saker kan inte tas bort så enkelt.
För klorin funkar inte på dåliga minnen.
Alvedon hjälper inte mot avundsjuka.

Märkligt förresten hur en extra timme funkar som sommartidsborttagning.
Att få mer borde inte innebära att nåt tas bort.
Särskilt inte nåt så underbart som sommar.

 

Horoskopbra.

"Det finns bara ett problem just nu och det är att hösten har gjort dig låg på energi.
Allt annat går som på räls och det dyker hela tiden upp nya nöjen, nya äventyr och nya erbjudanden.
Försök inte hinna med allt, då blir du bara utmattad. Sålla istället och välj de allra bästa bitarna."

Ovanstående rader är mitt horoskop för perioden 28/10-10/11.
Jag är jungfru. Stjärntecknet alltså.
Kan känna att de har skrivit bra denna gången.
För sånt kan ju va lite si å så me.
Alltså, första meningen stämmer ju iaf.
Å delen om utmattning.
Resten väntar jag intensivt på.
Fast, om de menar går på räls som i liknelse me SJ så funkar den meningen faktiskt oxå.
Nöjen, äventyr å erbjudanden dyker väl för all del upp.
Men grejen me SJ är ju det där me tajming.
Eller att ens komma fram alls.

Vidare läser jag att jag kommer få bra flyt.
Kärlek/ sex 4 av 5.
Kul/ nöjen 4 av 5.
Tur/ pengar 3 av 5.
Intressant hur de klämmer ihop kategorierna sådär.
Kul å nöjen kan jag iofs förstå.
Men kärlek å sex behöver ju inte alls hänga ihop.
Samma me tur å pengar.
Betyder det då att man kan få nåt av det?
Å vem mäter? 

 

Flyga själv.

Jag älskar att flyga. 
Det har med känslan av frihet att göra.
Å perspektivet ovanifrån.
Jag räknar inte eventuellt störande medresenärer till del av det älsket.
Eller maten för den delen.
Nu menar jag bara flygandet.
En inflygning över en stad kan nog va nåt av det vackraste som finns.
Särskilt på natten. Me miljontals lampor som vittnar om liv.
Som en gigantisk julgransbelysning.

Att flyga av lycka är oxå vackert.
På ett annorlunda sätt bara.
Det sättet är minst lika älskat. 

Den som är flygrädd kan ju egentligen inte va så rädd för själva flygandet.
Mer för att plötsligt inte flyga.
Drabbas av nån slags felaktig landning.
Oavsett vilken slags flygning det gäller.
Enligt min mening är flygplansflygandet inte så skrämmande.
Går det åt helvete så kommer jag förmodligen inte känna nåt mer sen.
Eller så överlever jag å blir föralltid tacksam för livet.
Att flyga på det andra sättet kan dock va läskigt.
En krashlandning kan bli förödande.

Men oavsett.
Man måste våga för att komma nånstans.
Att flyga är bara att förlora fotfästet för en stund...

 

Att lära av sina barn.

För dem som har barn som har passerat den här åldern är det här skitkul.
För dem som har barn i den här åldern är det inte kul.
För dem som har barn som närmar sig den här åldern är det en varning.
För dem som inte har barn men som vill skaffa är det preventivmedel.
 

1. En extra stor vattensäng rymmer nog med vatten för att fylla ett
hus på 100 kvadrat till ett djup på tio centimeter.

2. Om du sprutar hårspray på dammråttor och kör över dem med
rullskridskor kan de självantända.

3. En treårig pojkes röst kan på något magiskt sätt överrösta 200
vuxna i en full restaurang.

4. Om du hakar ett hundkoppel över en takfläkt är motorn inte stark
nog för att rotera en pojke på 20 kilo iförd Batmankalsonger och
mantel. Däremot är den stark nog att, ifall det hänger en färgburk
från den, att spruta färg över alla väggarna i ett vardagsrum på 36
kvadrat.

5. Det är inte bra att kasta upp tennisbollar mot en roterande
takfläkt. När du använder takfläkten som slagträ måste du kasta några
gånger innan du träffar. En takfläkt kan slå en tennisboll ganska
långt.

6. Glaset i fönster (även om det är dubbla rutor) stoppar inte en
tennisboll som slagits av en takfläkt.

7. När du hör toaletten spola tillsammans med orden "Hoppsan" är det
redan för sent.

8. Bromsvätska blandat med klor bildar rök. Mycket rök.

9. En sexårig pojke kan göra upp eld med en flintasten även om en
36-årig man säger att det bara går i filmer.

10. Vissa legobitar passerar lättare än andra genom en fyraårig
pojkes matsmältningskanal.

11. Trolldeg och mikrovågsugn bör inte användas i samma mening.

12. Superlim heter så av en anledning.

13. Det spelar ingen roll hur mycket gelatinpulver man häller i
simbassängen, man kan ändå inte gå på vattnet.

14. Bassängfilter tycker inte om gelatinpulver.

15. Sopsäckar är inte bra fallskärmar.

16. Stenkulor i bensintanken låter väldigt mycket medan man kör.

17. Du vill INTE veta vad det är som luktar.

18. Titta alltid i ugnen innan du startar den; plastleksaker tycker
inte om ugnar.

19. Brandkåren har en responstid på fem minuter.

20. Centrifugen på tvättmaskinen gör inte daggmaskar yra.

21. Däremot gör den katter yra.

22. Yra katter spyr upp dubbelt så mycket som de väger.

23. 80% av de män som läser detta kommer att försöka blanda klor och
bromsvätska.

Kaffebönan.

Jag är koffeinist. Kaffekärring kan man säga.
Har blivit precis som mamma.
En dag utan kaffe är att be om huvudvärk.
Bokstavligt talat. För både mig å de i min närhet.
Har dock lyckats dra ner på den dagliga mängden.
Å dricker inte heller för sent på dagen.
Jag vet, tantvarning. Men jag kan verkligen inte sova annars.
Eller, fan jag kan ju inte sova i vanliga fall heller.
Men kaffe sent på dagen gör saken värre.

Hur som helst.
Skulle göra kaffe hemma hos lillebror i helgen.
Alla andra låg fortfarande å sov.
Jag hällde i vatten. Spillde. Mätte kaffebönor sågott jag kunde.
Okända kaffebryggare måste va det värsta som finns.
I kategorin kafferelaterade I-landsproblem alltså.
Olika vattenmärkningar. Olika måttstorlekar.
Gradering för liten å stor kopp.
Whats up with that?
Man vill ju inte ha olika starkt bara för att koppen man dricker ur har annan storlek.
Hur svårt ska det va att göra en standard för alla bryggare undrar jag.

Nu va det iofs inget av ovanstående som va problemet i helgen.
Jag råkade bara missa ett litet tryck kan man säga.
Vilket resulterade i översvämning.
Å att allt fick göras igen.
Lillebror va den som gjorde om.
Gjorde rätt.

Förresten, kaffekärring låter ju inget vidare.
Men kaffeböna kanske?

 

Love bites.

Jag begrep inte Twilight-hysterin.
Eller den dito som följde me New Moon. Uppföljaren.
Av den enkla anledningen att jag inte gillar overkligheter.
Vampyrer räknas enligt mig som just en sån.
Så jag ignorerade.
Tills nu.
Såg första filmen. Älskade den.
Såg andra filmen. Älskade den oxå.
Vampyrgrejen till trots.
Jag hade tillåme överseende me varulvarna.
Samma overklighetsliga.
Men filmerna grep tag i mig ordentligt.
För där fanns kärlek.
Å när det finns kärlek kan jag leva mig in i vad som helst.
För kärlek har jag lärt mig att tro på.
Så mycket mer än alla vampyrer ever.
Jag tvivlar möjligen starkt ibland. Men har aldrig slutat tro helt.

Även om kärlek kanske egentligen är lika påhittad.
För om man tänker efter har ingen nånsin sett den.
Man ser bara vart den har dragit fram.
Spåren av dess drabbning.
De goda å onda.
Men de är däremot för tydliga för att inte va verkliga.

Om man är en av dem som kan relatera till Winnerbäcks texter, så kanske man bör tänka om vad gäller vampyrer oxå. Det kan nog bo en i oss alla trots allt.

"Jag dricker glögg med balkongdörrn öppen inatt
jag är så trött på alla mail och koder
jag vill ha dig här på riktigt inatt
å suga liv ur din halspulsåder.."

 

Glenn å jag.

Alla heter Glenn i Göteborg.
En sanning me modifikation förvisso, men en kul tanke ändå.
Som att alla är lite samma.
Lika härliga lixom.
Jag ska snart åka dit. Till goa Götet.
Vara Glenn hela helgen.
Dansa längs Avenyn.
Kramas me lillebror. Å fina vänner.
Blir alldeles glädjedansig bara jag tänker på det.
Lite yr oxå. Eftersom glädjedansen går ut på att snurra runt runt.


Intervjuade för övrigt en tankeläsare för dagens radioshow.
Vågade inte sätta hans förmåga på prov.
Av rädsla för han faktiskt kan läsa tankar.

  

Torsdagspannkaka.

Jag vet att man inte ska använda ordet hata i onödan.
Men jag h a t a r verkligen snö å is i oktober.
Drog upp rullgardinen i morse å kände mig som mitt i ett skämt.
Så var det inte.
Det innebar att jag gick svärande till jobbet.
Me mössa å tjockaste vinterjackan på.
Bilen fick stå kvar me sina sommardäck under snön.

Anyhow.
Snön gjorde mig på riktigt dåligt humör.
Vilket för övrigt är helt opassande på en torsdag.
Dåligt humör är i regel förpassat till måndagar.
Försökte pigga upp mig me godis på kontoret.
Sockerkick är ju som bekant the shit.
Funkade lite. Men inte tillräckligt ändå.
Tog därför till det ultimata glad-vapnet;

http://www.youtube.com/watch?v=6kXHf4d6yik

Helt ärligt, jag kan inte låta bli att skratta av denna underbara reklam.
Dagen blev me ens härligare.
Å trots att ärtsoppan va frånvarande blev torsdagspannkakan komplett.

  

Regnrock & Ljusterapi.

Nu är den riktiga hösten här.
Alltså, inte den där fantasiljuvliga me klarblå himmel som varit ett tag.
Utan den vanliga Rondellstadshösten. Den regniga.
Jag är verkligen inte gjord för den.
Inte gjord för regn å mörker alls egentligen.
Är på riktigt en av dem som skulle kunna bo i solland jämt.

Dagens ösregn va alltså på inget sätt upplyftande.
Lite studiojobb under eftermiddagen gjorde dock dagen lite bättre.
Onsdagen lite rockigare. Regnrockig.
Härliga kollegor å choklad hjälpte oxå till.

Funderar på att skaffa några solskenslampor.
Ljusterapi överallt.
Särskilt en såndär me väckningsfunktion.
Vakna i mörker är lixom det svåraste.
Trots att snooze envisas me att ringa om å om igen.
Märklig nog har jag svårt att somna i mörker oxå.
Snooze är noll hjälp då.


Nu snöar det ute. S n ö a r ! I oktober!
Blandat me lite regn såklart. Rondellstadens signum.
Helt ärligt borde där finnas en lag.
Förbud mot snö i oktober.
Lika självklart som sand i Sahara.

 

Ta mig till havet.

Jag ska åka till Västkusten i helgen.
Underbara ljuvliga Bästkusten.
Nog för att vilken kust som helst är att föredra.
Även mitt i en höst.

Nån dag ska det va hemma igen. Vid kusten.
I ett hus vid havet.
Ett sånt där härligt hus me ljus ateljé, där jag kan måla å skriva.
Eller kanske bara pyssla ihop konstiga lampskärmar å små lådor.
Massa gästrum ska det va där oxå.
För folk kommer lixom alltid vilja hälsa på i mitt fantastiska hus.
Å sitta på den stora altanen. Andas havsluft å känna livet.
Kan för all del oxå tänka mig stranden full av snäckskal me havsmusik uti.
Å johannesört-kryddat brännvin. 
Very öppna landskap alltså.

Hopps att växthuseffekten nått en bra nivå tills dess.
Tillräckligt hål i ozonet menar jag då.
Så att värmen lixom är konstant även i vårt land.
Hus vid havet gör sig trots allt bäst i sommartider.
Om inte annat gör jag det.

 

En kärleksaffär.

Jag älskar skor. Älskar.
Å hurra för mig, skor är lätt att hitta.
Det finns skoaffärer överallt.
Skor i alla storlekar å färger.
Stabila. Vackra. Konstiga. Fula.
Sköna. Snygga. Obekväma.
Ljuvliga. Måstehaiga.
Precis som människor kan man säga.

Tänkte på kärleken.
Hur den oxå finns överallt. Men ändå är så ofantligt svår att hitta. 
Man säger att den rätte dyker upp.
Allas favoritsäg menar oxå att det är när man som minst anar det.
Jag börjar ana att min rätte har gått vilse.
Verkligen åt motsatt håll.
Så nu, alldeles nu, är ett jäkligt oanande ögonblick i mitt liv vill jag lova.

Alla människor behöver kärlek.
Men jag tror inte att behovet är lika stort alltid.
För min del är det gigantiskt. Nästan jämt.
Lika mycke att ge som att få.
Kärleken måste lixom få cirkulera.
Byta plats å snurra runt precis som blodet.
Annars riskerar hjärtat att frysa.
Eller helt enkelt spricka.
Å sånt är ju så onödigt.


Jag har väldigt många skor.
Verkligen.

Man önskar bara att kärleksaffärer va lika självklara som skoaffärer.
 

Revy & Gnockelimock.

Man säger att livet ska passera i revy.
När det händer nåt så drastiskt att det riskerar att va över.
Jag skulle vilja veta.
Tro mig, jag har på inget sätt dödslängtan, men jag är nyfiken.
Funderar på vilka av mina ögonblick som väljs att visas.
De stora omvälvande som jag ändå kommer minnas för alltid?
Eller de jag har glömt att jag varit me om?
Massa gamla vardagar, som det ju faktiskt finns flest av ändå.
Rent statistiskt borde de ju ha störst chans i den där revyn.

För övrigt önskar jag att det inte är nån revy alls.
Revy är lixom inte min grej.
På tok för mycke bondkomik. Smäll i dörrar å sånt.
Nästan som buskis. Huuu.
En snabbspolad romkom vore bättre.
Me töntlyckligt slut såklart.
Möjligen en musikal om det skulle behövas nåt mer teaterliknande.
Hoppas på ett steppnummer isåfall.
Stepp är kul.

Tänk förresten om det vore tvärtom.
Me vardagarna menar jag.
Tänk om det alltid va spänning å dramatik å glada upptåg.
Me gamla gråa tisdagar som ett slags ovanligt inslag.
Då skulle kanske söndagsångest va typ som gnockelimock.
Nån som vet vad gnockelimock är?
Nä precis.

 

Töntlycka.

Jag är en sucker för romkoms.
Eller vilken slags film som helst me lyckligt slut för den delen.
Helst sådär förtjusande töntlyckligt.
Det kan inte hjälpas om de är helt förutsägbara.
I still love them.

Kanske har det me tron på kärlek att göra.
Man vill ju tro att de lyckliga sluten inte bara finns på film.
Fast me en viss skillnad.
Filmens töntlyckliga slut ska inte va livets töntlyckliga slut.
Det är ju då det börjar.
När eftertexterna rullar. Då börjar det på riktigt.
Alla borde få ett filmslut i sitt liv tycker jag.
Jag klurar på ledmotiv i väntan på mitt.
 
 

Egentligen menar vi...

Tjejer kan säga en sak. Och mena nåt helt annat.
I många fall kan ordlistan nedan användas rakt av.

  • Ja = Nej
  • Nej = Ja
  • Kanske = Nej
  • Jag är ledsen.. = Du kommer bli ledsen
  • Vi behöver = Jag vill ha
  • Vi behöver prata = Jag behöver klaga
  • Okej... gör så = Jag vill inte att du gör det
  • Ja, det är ditt beslut = Det rätta beslutet borde vara uppenbart nu
  • Gör som du vill = Du kommer få betala för det här senare
  • Du är verkligen uppmärksam ikväll = Är sex allt du tänker på?
  • Häng tavlan där! = Nej, jag menar DÄR!
  • Älskar du mig? = Snart kommer jag be om något dyrt
  • Hur mycket älskar du mig? = Jag gjorde något idag som du verkligen inte kommer gilla
  • Jag är klar om en minut = Ta av dig skorna, och hitta nån schysst hockeymatch på TV
  • Är min rumpa stor? = Säg att jag är vacker
  • Du har verkligen lärt dig att kommunicera = Så länge du håller med mig
  • Lyssnar du ens på vad jag säger? = För sent, nu är du snart död
  • Jag skriker inte! = Jag säger något viktigt

Men killar har oxå ett eget språk.
Hur okomplicerade de än säger sig vara.
Skillnaden är att förklaringen oftast är densamma.

  • Jag är hungrig = Jag är hungrig
  • Jag är trött = Jag är trött
  • Vill du gå på bio? = Eventuellt vill jag ha sex med dig
  • Får jag bjuda dig på middag? = Eventuellt vill jag ha sex med dig
  • Kan jag ringa dig någon gång? = Eventuellt vill jag ha sex med dig
  • Fin klänning! = Snygg urringning
  • Du ser spänd ut, vill du ha massage? = Jag vill ta på dig
  • Vad är det som är fel? = Varför gör du så stor grej av det här?
  • Vad är det som är fel? = Jag antar att sex ikväll är uteslutet
  • Jag har tråkigt = Vill du ha sex?
  • Jag älskar dig = Låt oss ha sex nu.
  • Jag älskar dig också = Okej, nu har jag sagt det. Det är nog bäst för dig om vi har sex nu!
  • Ja, jag gillar din nya frisyr = Jag tyckte bättre om det förut
  • Joo, jag gillar din nya frisyr = Sjuhundra spänn och det ser inte ett dugg annorlunda ut!
  • Låt oss prata = Jag försöker visa att jag är en djup person och då kanske du vill ha sex med mig sen.
  • Vill du gifta dig med mig? = Jag vill göra det olagligt för dig att ha sex med andra typer.

Till sist.. om en man ger ett mått på något... begrunda (och mät gärna själv):
Eftersom män insisterar på att det här:

|------------------------------------------------------|

är 25 centimeter. 
 


Han är en Han.

Man kan dividera hit å dit om huruvida Gud finns eller ej.
Å man har olika goda skäl att tro det ena eller andra.
Jag tänker inte fördjupa mig i den frågan nu.
Däremot har jag bevis för att Gud, OM Han nu finns, är just en han.

Begrunda följande:
- Snö. Noll kompatibelt me höga klackar.
- PMS. Say no more.
- Mäns oförstående för kvinnor. TjejGud hade gett honom vett att begripa bättre.
- Apelsinhud hade funnits på apelsiner. Enbart.

Å framförallt, beviset av alla bevis:
Om Gud hade varit tjej hade man kunnat äta hur mycke choklad som helst utan synliga effekter.
Nu kan man inte ens tänka tanken.

Alltså är Han en man. Eller, snarare asgammal gubbe.
Dessutom behagligt nära solen.
Gående i fotriktiga sandaler som aldrig ger skoskav.
Troligtvis pensionär numera. För Han bryr sig inte så mycket längre kan jag tycka.

Vi får nog klara oss själva helt enkelt.
Bra kvinna reder sig själv. Det är sen gammalt.
Bra man reds av bra kvinna. Det är oxå sen gammalt.

Och om man inte lyckas så kan man ju alltid sälja sin själ.
Till någon en trappa ner.
För jag är ganska säker på att djävulen fortfarande är ung å aktiv.
Å frågar man vilken man som helst; att djävulen är en hon.
Inte mig emot.
Vi kommer ha en hejdundrande tjejfest när jag kommer dit.
Såsmåningom.
Efter jag har varit vid hur långt som helst.
 

Murphys lag. x10.

Man har ju hört talas om Murphy. Å hans lag.
Tydligen har han mer än en...

Murphys första lag: Om något kan gå snett kommer det att gå snett, och vid sämsta möjliga tillfälle.
Murphys andra lag:
Ingenting är lika lätt som det ser ut.
Murphys tredje lag:
Allting tar längre tid än du tror.
Murphys fjärde lag:
I all vetenskap kommer allt som kan gå snett att gå snett.
Murphys femte lag:
Om möjligheten finns att flera saker kan gå snett, kommer den som orsakar mest skada att faktiskt att gå snett.
Murphys sjätte lag:
Om någonting absolut inte kan gå snett, gör den det ändå.
Murphys sjunde lag:
Om du upptäcker att något kan gå snett på fyra olika sätt och vidtar åtgärder för att förebygga dessa, kommer ett femte sätt som du fullständigt oförberedd på omedelbart att dyka upp.
Murphys åttonde lag:
Om du låter allt gå sin gilla gång, kommer det att gå från dåligt till sämre.
Murphys nionde lag:
Om allting ser ut att gå bra har du uppenbarligen missat nåt.
Murphys tionde lag:
Naturen står alltid på det glömda misstagets sida.

Angies lag: Livet. Lev det. Det blir aldrig nånsin som du tänkt, å möjligen går allt snett, men förhoppningsvis blir det bra ändå tillslut.


Vänner & Choklad.

Finner mig själv me en intensiv längtvärk.
Efter fina vänner.
Många av vilka bor långt bort.
Andra som, trots geografisk närhet, ändå inte träffats på länge.
Känner att jag vill träffa dem alla.
Helst nu. Omgående.
Förklara att de är viktiga för mig.
Även om min tid inte räcker till dem som ofta som jag önskar.
Fast jag vet att de flesta har det så.
Ont om tid av diverse anledningar.
Ingen som klandrar mig för att veckorna tycks springa 100meterslopp.
Lika lite som jag klandrar nån av dem.
Jag blir bara så rädd då å då.
Att det plötsligt bara ska va för sent.
Jag vill inte vara en av alla dem som aldrig hann.
Tanken räknas lixom inte hur länge som helst.


Jag längtar för övrigt efter choklad också.
Sorten me havssalt i.
Den som verkar innehålla en liten bit himmel.
En konstant längtan är det.
Med en annan slags intensitet.
Visserligen lättare att råda bot på.
Men tyvärr också me synbara följder.

Hur eller hur så finns bara en sak som är bättre än en god vän;
En god vän me choklad.
  

Beroende.

Det sas att man inte kan ge upp beroende, oavsett vad man är beroende av. 
Att man först måste nå botten för att kunna försöka släppa taget.  
Hur mycke beroendet än skadar oss, hur ont det än gör att hålla fast, kan det nämligen göra ännu ondare att släppa.
Har såklart å göra me graden av beroende tycker jag.
Men visst, svårt att sluta är väl egentligen hela definitionen av beroende.

Är väl så att man egentligen bara bör kalla det beroende när det är skadligt.
Annars mer allmänt villintevautan.
Avocado tillexempel, som är mitt senaste beroende - inte så skadligt. 
Däremot sånt som ger kickar till en början å sen förstör.
Droger, alkohol, försvinnande kärlek. Sånt man vet skadar men man ändå söker mer av.
Jag kan inte påstå att avocado har gett mig en sån häftig kick nångång.
Ingen annan grönsak heller för den delen.

När jag föddes va jag orange.
Läkarna trodde att jag hade gulsot.
Men nej då.
Min mamma va beroende av morötter bara.


Det underbara sammanträffandet.

Det underbara sammanträffandet.
Jag läste om det i en bok.
En flicka som trodde på sakers mening.
Hur mönster bildas av saker som tidigare inte har kontakt men plötsligt får det.
Man kan kalla det ödet.
Jag gillar att kalla det för det underbara sammanträffandet.
Ett talande uttryck.
Och absolut ett optimistiskt synsätt.
För flickan menar att det alltid kan kallas så.
Även om mönstret inte alls blir underbart.
Det underbara ligger i att det ens finns ett mönster.

Jag är inte riktigt så optimistisk.
Även om jag gärna skulle vilja va det.
När mönstret inte blir sådär underbart kallas det gärna för andra ord.
Man kanske tillåme börjar blanda in Murphy.
Murphy och hans lag om alltings jävlighet.

I vilket fall verkar de flesta ha en tendens att skylla på nåt.
Ödet.
Murphy.
Det underbara sammanträffandet.

Jag vill verkligen tro att det är så.
Vad man än väljer att kalla det så vill jag tro.
Att allt, verkligen allt, händer av någon slags anledning.
Någonstans i mönstret.

 

Back home again.

Hemma igen efter en vecka semester.
Mallorca.
Pensionärernas paradis.
Men det va trevligt.
Inte tanken att det skulle vara en partyresa ändå.
Istället innehöll den sol, bad, böcker å vila.
Märkligt hur mycke man kan vila om man bara tillåter sig.
Jag är vanligtvis inte så bra på det.
Finns lixom för mycke annat att göra.

Kom hem för bara en stund sen.
Borta bra men hemma bäst som de säger.
Jag säger hemma bra men borta fortfarande bättre.
Har inte riktigt hittat mitt bästa hemma än nämligen.
Men det är väl en sån där grej jag borde göra snart.

Fast jag har däremot hittat mitt bästa hemma för sen.
Alltså när jag blir pensionär.
Då kommer mitt bästa hemma va just Mallis.
Eller iaf nåt varmt ställe.
Jag gör mig helt enkelt lite bättre i varma länder.
Å vem vill inte leva sitt liv i solsken.
Egentligen.

 

Flyg vilda fågel.

Jag har alltid tänkt att jag skulle vilja va en fågel.
Om jag nu skulle va ett djur alls vill säga.
Fåglar är fina. Lättsamma på nåt sätt.
Å så kan de flyga.
Det är nog den bästa egenskapen fåglar har.
Ibland kan de iofs liknas lite vid grymma ledare.
Såna som skiter neråt.
Å inte bryr sig om oskyldiga människors huvuden.
Då är de såklart mindre härliga, de där fåglarna.
Men flygningen kompenserar ändå.

Nu har jag dock börjat fundera annorlunda.
Jag tänker bläckfisk.
Me massa armar å därmed superb multitaskingförmåga.
Skulle va extremt bra egenskap nu.
Bläcket kan dessutom va en skoj bonusgrej.

Å andra sidan, vore jag ett djur skulle jag inte behöva det där.
Mänskliga företeelser skulle lixom inte va aktuella då.
Det är bara på andra hållet sånt händer ibland.
Människor som härmar djur.
Åsnor verkar populära så.
Likaså kaniner. Å svin.
Strutsar förekommer.
Precis som kossor.
Även gamar, bockar, elefanter å ålar.
När jag tänker efter verkar de flesta djur representerade på nåt sätt.

Inte utan att man förundras över människor.
När de beter sig som djur.


RSS 2.0