Angelica
Tisdagar är vanligtvis inte min dag.
Oftare en variant av andra människors måndag. Mest fel alltså.
Men idag får jag väl göra ett undantag.
Det är min namnsdag. Å om nu en tisdag har fått mitt namn så får den väl va min dag då.
Hittills har den faktiskt varit helt ok.
"Angelika eller Angelica är ett kvinnonamn, av latinets angelica - den änglalika" (wiki)
Den änglalika - jo jag tackar jag.
"Kvannesläktet (Angelica) är ett växtsläkte i familjen flockblommiga växter (Apiaceae) med cirka 90 arter."
Nog för att det inte är nån ordning alls på min familj, men flockblommiga..?
Nä, jag håller mig nog till den änglalika beskrivningen.
Det finns några sånger som handlar om mig oxå.
Eller, alltså inte just om mig, men om nån Angelica.
Jag letade upp några.
Alla med en vemodig ton, verkar det som.
Jag förundras över de Angelica som det berättas om, å undrar om jag fått fel namn eller om textförfattarna bara haft otur.
"...Now in my silent room I tend the flowers that I'd buy
As they slowly fade and die
Watered by the tears I cry
For my Angelica, my Angelica
There's so much you never knew
So much I always meant to say and do for you, for you
Angelica, Angelica, Angelica" (/gene pitney)
"...i had the best laid plans this side of america
started out in church and finished with angelica
red and blue soul with a snow white smile
"can you dig it?"
i had the best laid plans this side of america
started out in church and finished with angelica
and now i dig it in the dirt
and i'll be down here for a while...
"hello? are you still there?"
... and much too late...
"... sorry... wrong number..." (/the cure)
"...In light just bleed, Angelica
Don't say the lights would not change cause I've seen the gray
Our lives, untouchable
When you see your epic is all in vain
The spot light burns inside of me
Cause Bravery is holding my two hands so high in the air
With each breath Angelica sighs" (/steel train)
WTF?!
Vart är min gladsång, undrar jag.
Det borde finnas en sån. Sådär så man vill ta på de rödprickiga skorna å dansa tills man faller omkull.
Eller som kanske är lite sorglig, men som åtminstone har ett lyckligt slut.
Ovanstående exempel - not so much lyckligt slut.
Jag lyssnar på andra sånger istället dårå. Glada sånger.
Utan namn på någon alls.
Å jag dansar. Som man kan göra när ingen ser.
För att det är min dag.
Å min dag förtjänar fanimej både dans och lyckligt slut.
Oftare en variant av andra människors måndag. Mest fel alltså.
Men idag får jag väl göra ett undantag.
Det är min namnsdag. Å om nu en tisdag har fått mitt namn så får den väl va min dag då.
Hittills har den faktiskt varit helt ok.
"Angelika eller Angelica är ett kvinnonamn, av latinets angelica - den änglalika" (wiki)
Den änglalika - jo jag tackar jag.
"Kvannesläktet (Angelica) är ett växtsläkte i familjen flockblommiga växter (Apiaceae) med cirka 90 arter."
Nog för att det inte är nån ordning alls på min familj, men flockblommiga..?
Nä, jag håller mig nog till den änglalika beskrivningen.
Det finns några sånger som handlar om mig oxå.
Eller, alltså inte just om mig, men om nån Angelica.
Jag letade upp några.
Alla med en vemodig ton, verkar det som.
Jag förundras över de Angelica som det berättas om, å undrar om jag fått fel namn eller om textförfattarna bara haft otur.
"...Now in my silent room I tend the flowers that I'd buy
As they slowly fade and die
Watered by the tears I cry
For my Angelica, my Angelica
There's so much you never knew
So much I always meant to say and do for you, for you
Angelica, Angelica, Angelica" (/gene pitney)
"...i had the best laid plans this side of america
started out in church and finished with angelica
red and blue soul with a snow white smile
"can you dig it?"
i had the best laid plans this side of america
started out in church and finished with angelica
and now i dig it in the dirt
and i'll be down here for a while...
"hello? are you still there?"
... and much too late...
"... sorry... wrong number..." (/the cure)
"...In light just bleed, Angelica
Don't say the lights would not change cause I've seen the gray
Our lives, untouchable
When you see your epic is all in vain
The spot light burns inside of me
Cause Bravery is holding my two hands so high in the air
With each breath Angelica sighs" (/steel train)
WTF?!
Vart är min gladsång, undrar jag.
Det borde finnas en sån. Sådär så man vill ta på de rödprickiga skorna å dansa tills man faller omkull.
Eller som kanske är lite sorglig, men som åtminstone har ett lyckligt slut.
Ovanstående exempel - not so much lyckligt slut.
Jag lyssnar på andra sånger istället dårå. Glada sånger.
Utan namn på någon alls.
Å jag dansar. Som man kan göra när ingen ser.
För att det är min dag.
Å min dag förtjänar fanimej både dans och lyckligt slut.
Kommentarer
Trackback
