Vänta lite till.

Advent. Ankomst.
Eller snarare i väntan på ankomst.
En gång för länge sen var det ankomsten av guds son. Frälsaren.
Nu för tiden väntar folk hela tiden.
På all möjlig ankomst.
Ibland förvisso på en son, men sällan på varianten från gud.

Alltsom oftast väntar vi på mer.
Större. Bättre. Intensivare.
Mer alltså.
Det svåra är att se skillnaden på väntandet.
Det är svårt å bli nöjd när man väntar mirakel.
Men mirakel händer inte lika ofta som väntan på det.
Fråga bara nån som väntar på tåget en vinterdag.

Den som väntar på nåt gott väntar aldrig förlänge.
Eller alltid förlänge.
Oavsett vilket hoppas man att det är värt att vänta på.
Förlänge är bättre än förgäves.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0