Tidvis.

"Tid man vill slösa bort är inte bortslösad tid."

Jag är ju lite insnöad på det här me tid.
Jag knarkar tid.
Älskar begreppet tid.
Tid är allt jag alltid har.
Å allt jag aldrig har.
Mycke vill ha mer heter det ju.
Väl därför man aldrig får nog.

Har funderat på min otroliga dragning till tiden.
Det handlar nog om just beständigheten i det hela.
Tid kommer å tid går.
Det vet man. Säkert.
Lixom det enda man egentligen vet.
Sånt kan behövas.
Nåt beständigt att klamra sig fast vid.

Samtidigt är jag lite rädd för hela tidgrejen.
För den väntar inte. Inte alls.
Å jag vill inte att den bara ska springa ifrån.
Utan att ge mig en chans att hinna med.

Å andra sidan kan den inte gå fort nog i vissa lägen.
I de fall där man räknar me den.
Då när den ska läka alla sår.
Så som det är lovat. Alltid.

Ett är dock säkert.
Man kan aldrig ändra tid som varit.
Men man kan alltid påverka tid som kommer.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0