Angies Värld

Jag gnäller mycke på snön.
Fast jag vet att den lixom tillhör årstiden.
Å att man inte kan göra nåt åt den.
Den kommer ju ändå.
Precis när å hur den vill.

Ändå. Ogillande av högsta grad.
För att det är kallt.
Men framförallt, för att det är o k o n t r o l l e r b a r t.
Visst,det ÄR fint. På avstånd.
När det ligger stilla å inte stör.
Ljusar upp det som annars vore grått.
Men det är oxå allt.
Sorry, men känslan är överväldigande.
Jag kan inte gilla läget. Fast jag vet att det är det enda att göra.
Känner bara att det fina inte väger upp det stökiga.
Mysfaktorn som kan kännas när man tittar ut på snön blir noll i samma sekund som jag kliver ut.
Å det är innan jag ens försökt skotta fram bilen.
Me vind å snö piskande i ansiktet.

Många säger att de blir som barn när snön kommer.
Jag blir mer som en kärring.
En gnällig sådan.
Som egentligen borde bo typ i Spanien från september till april.

Så snöälskare, grattis.
Jag hoppas verkligen att ni passar på att njuta nu.
Mitt i allt det underbara vita som öst ner.
Och när ni ändå är ute å njuter;
min bil är parkerad här utanför. Grön nånstans under det vita. 
Ska vi säga framskottad å varm kl 07 imorn?