Som en hästtjej.

När jag var yngre hade jag en egen häst, med brun päls å lång svart man. Hon hoppade över hinder som var lika höga som jag, hon stegrade sig på kommando å hon sprang snabbare än vinden. Skogsutflykter, simturer, tävlingar, ridläger, kapplöpningar.. Vi var förmodligen lite galna, eller helt enkelt alldeles för unga för att förstå bättre, men vissa av de där äventyren vi utsatte oss för med våra hästar ska vi nog vara tacksamma att vi ens överlevde. Men vi hade kul!

Om man aldrig har varit den som flygit fram i galopp över ängar å genom skog, eller borrat in ansiktet i den tjocka pälsen bara för att känna den där speciella doften - en känsla av glädje blandat med lugn å förståelse - som gör att allt annat glöms bort och det enda som finns är där och då, ja då kan det kanske vara lite svårt att förstå den glädje jag nu känner.
Jag ska nämligen börja rida igen! Efter otaliga år ska jag återigen få känna den där magiska känslan av frihet  - till en början blandad med den sjukaste träningsvärk i låren man kan tänka sig - å den underbara doften av häst.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0