Dag 27. Min favoritplats.
Som jag skrev dag 23, under ämnet som förklarade vad jag mår bra av, är en av mina favoritplatser radiostudion. Nån slags frizon från allt tråkigt å jobbigt där jag kan släppa loss å bara vara jag.
Är det dessutom en massa andra härliga människor där blir det ännu bättre såklart.
Grejen är att min favoritplats kan variera ganska mycket, beroende på vilka som är i min närhet.
En vanlig plats kan bli en favoritplats om favoritmänniskor finns där. En fredagskväll i soffan me dottern i mitt knä är lika mycket en favorit som en balkong i Grekland me finaste Pillan, eller ett dansgolv fyllt med partyglada vänner.
Städer i allmänhet är en favorit. Speciellt av det lite större slaget.
Den puls och det tempo andra människor kan bli stressade av i en större stad ger mig ett lugn. Kanske för att allt då går i mitt tempo och när det planar ut i samma blir mitt inte så stressat i jämförelse.
Jag gillar oxå städer för den tillgänglighet som finns där. Oavsett vilket behov du har så kan du relativt enkelt tillfredställa det.
En stor stad har det innehåll som önskas.
Nåt annat som oxå gör en plats till favorit är havet.
Där det finns havsluft att andas är för mig ett lite bättre ställe att leva. Vilket såklart talar emot det faktum att jag bor i Rondellstaden, i skog precis mellan två kuster.
Havsluft får mig att må bra, helt enkelt. Som om havet ger mig en känsla av litenhet, fast inte på det jobbiga sättet utan mer me ett lugn över att vi alla är lika små.
Hav har en frihet och en beständighet som ingen styr, helt i motsats till en stad.
Med andra ord är en favoritplats en stad vid ett hav. Det bästa av två världar.
Det finns en höjd på Söder i Stockholm, med vattnet precis nedanför och utsikt över både Söders hustak å de stora byggnaderna på andra sidan Norrmälarstrand.
En slags utsiktsplats över stan i ett ljuvligt perspektiv.
Och definitivt en favoritplats.
