Som skadeglädje å sånt.

Anekdot från ön 1:
Vi (jag, vännen H och vännen M, som bor i samma lägenhet) spenderar ganska mycket tid på balkongen, vilket innebär att grannarna omkring skulle kunna skriva världens roligaste (?) bok eftersom vi där avhandlar alla händelser - fyllepinsamheter, männen i våra liv, bajsbekymmer, allmänna lågvattenmärken osv - och inte har speciellt stort filter på nåt alls av det som berättas.
I vilket fall satt vi en dag där då porten i huset jämte öppnades. Tjej och kille gick ut från huset - killen hade vanliga kläder och tjejen klänning som var lite för fin för förmiddagspromenad, med tillhörande höga klackskor som hon hade uppenbara problem att gå i. Vi drog den enda rimliga slutsats man kan dra: Bortamatch!
Jag skulle helst velat berätta för henne att hon förhoppningsvis kommer lära sig att ta med platta sandaler i väskan, just för såna tillfällen (bonus är att man kan byta när man går från krogen även om det inte är snack om match alls, men kanske för att fötterna är klara efter ett dansgolvssmaraton). H å andra sidan kände inte alls att tjejen i fråga nog skulle behöva kloka råd, utan bestämde sig istället för att förvärra situationen lite genom att tre gånger i stigande volym proklamera att vi bevittnade en Walk of shame.
Det hördes nog inte alls på mitt skratt då, men jag led faktiskt med henne, det gjorde jag.
Anekdot från ön:
Vi (jag, vännen H och vännen M, som bor i samma lägenhet) spenderar ganska mycket tid på balkongen till nämnda lägenhet, vilket innebär att grannarna omkring skulle kunna skriva världens roligaste (?) bok eftersom vi där avhandlar alla händelser - fyllepinsamheter, männen i våra liv, bajsbekymmer, allmänna lågvattenmärken osv - och inte har speciellt stort filter på nåt alls av det som berättas.
I vilket fall satt vi en dag där då porten i huset jämte öppnades. Tjej och kille gick ut från huset - killen hade vanliga kläder men tjejen däremot en klänning som var lite för fin för förmiddagspromenad, med tillhörande höga klackskor som hon hade uppenbara problem att gå i. Vi drog den enda rimliga slutsats man kan dra: Bortamatch!
Jag skulle helst velat berätta för tjejen i fråga att hon förhoppningsvis kommer lära sig att ta med platta sandaler i väskan, just för såna tillfällen (alternativt för att byta när man går från krogen även om det inte är snack om match alls, men kanske för att fötterna är klara efter ett dansgolvssmaraton - som det kan bli om man möjligtvis haft 30 år på sig att misshandla dem).
H å andra sidan kände inte alls att tjejen i fråga nog skulle behöva kloka råd, utan bestämde sig istället för att förvärra situationen lite genom att tre gånger i stigande volym proklamera att vi bevittnade en W a l k  o f  s h a m e.
Det hördes nog inte alls på mitt skratt då, men jag led faktiskt med henne, det gjorde jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0