Som tomtankad.
Plötsligt fann jag mig själv hemma å alldeles utan nåt sällskap i närheten, vilket inte har hänt på en halv evighet eller så. Det har varit turer till ön å boende i semikollektiv, blandat med dotterveckor å besök hit å dit sen många veckor tillbaka så när jag oväntat fick några timmar för mig själv kastade jag mig i soffan med ett glas rosé, lite choklad, å datorn i högsta hugg - bloggen here I come! Det gick... sådär helt ärligt.
Jag är lite tom på ämnen kan man säga. Mitt huvud är snarare fyllt av semester, kärlekstankar som ännu inte är för utredda för att delas, och en röst från bilverkstan som ekar kvar om att de önskar råna mig på sjutton tusen kronor.
Så... ämnen gott folk! Ämnen! Vad ska jag skriva, vad vill ni veta, vad ska ges en version av från mitt perspektiv? Vill ni ha skratt, tårar eller önsketänkande? Veta mina gamla jävligheter, nya härligheter - det finns en massa av tvärtomvarianter oxå för den delen - eller hur det känns att ha en drös yngre syskon som verkar springa om en i livet där man står med sin lapp i handen å undrar om kösystemet inte är värt nåt alls längre? Ska vi snacka om hur less man kan bli på folk som sitter å jämför sina barn i värsta solsidanstyle, eller vuxna som inte fattat att de hunnit fylla femton flera gånger? Glittra å sjunga om hur underbar en soluppgång kan vara, eller hur människor har en förmåga att vara bättre än vad de själva ger sig cred för?
Galla eller glädje? Bara ge mig ämnen! Tack.
Kommentarer
Trackback
