Som att låta det ske.

När jag såg filmen Moulin Rouge första gången för många år sen blev jag förälskad - sånt händer mig ibland när ljuvliga saker presenteras för mig å lixom inte ger mig nåt annat val än att följa med i den härlighet som bjuds. För jag tycker att den är härlig, även om den slutar sorgligt å stundtals visar upp de allra jävligaste sidorna av det som kallas livet. Nånstans i grunden vinner det bra ändå.
Saker händer, och även om man efter mycket om och men får som man vill kan det ändå sluta med att det inte blir som man hade trott. Två människors kärlek som vinner över motgångarna förlorar tillslut mot nåt större - skulle de låtit bli att kämpa så intensivt om de visste hur det skulle bli? Jag vet inte säkert, men jag tror inte det.

Det sägs att saker händer när tiden är rätt för det. Jag vill påstå att det precis lika gärna kan va tvärt om, att saker händer när tiden är fel, vilket kan riskera att störa det hela lite. Men helt ärligt, vem bryr sig om tid? Tid är bara nån slags referenspunkt som minst lika ofta är ur led, å för egen del är jag i princip aldrig i symbios med den, jag jobbar helt enkelt inte så.
Tid är allt vi har, å allt vi aldrig har, det är sen gammalt. Enligt mig är den framförallt något att spendera så bra som möjligt, å strunta i om den kallas rätt eller fel, eller för den del fem eller sjutton.


Någon presenterade en teori för mig - jag vill delvis gärna tro på den, men har svårt att helt ta den till mig - som innebär att vad vi än tror att vi styr själva är det bara en del i den stora kedjereaktion som atomer och partiklar styrs av. Att allt är en vetenskap som vi inte själva äger rättigheterna till att påverka. Det låter flummigt, härligt å dumt på samma gång tycker jag. Lite som att man kan skylla allt som händer på osynliga partiklar inom å utom.
Oavsett vilket så är jag ganska övertygad om att vissa saker bara händer. Förhoppningsvis av en anledning, men oavsett vad med en konsekvens. Det är hur man tar till sig konsekvensen som kan förändra vad som händer sen.

Come what may.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0