Som ljuvlighetsdöden.

"Men guuuuud, jag ba döööör så söt!" vs "Nu måste jag nog dö sötdöden en stund!"
Ni fattar skillnaden? Jag är den som dör sötdöden.
Sötdöden, tröttdöden, längtdöden, ljuvlighetsdöden, tisdagsdöden... De finns, på riktigt. Jag har dött dem alla flera gånger - när jag tänker efter så är det tillåme flera gånger bara senaste veckan.
Egentligen är det ju bara ett ypperligt sätt att kombinera kraftuttryck och på så sätt skapa nya ord, vilket är två av mina bästa grenar. Nog för att jag är en språkpolis när det kommer till särskrivningar å sånt, men man måste bara älska nya ord som är så logiska att man inte begriper varför de inte finns i en ordlista. Dessutom är det väl inte fel att kunna göra nåt bra av ett ord som kanske inte är så himla muntert annars. Lixom avdramatisera det lite i bästa Pippi Långstrumpstil.
Den bästa av alla dödar måste nog ändå vara lyckodöden, när man är sådär lycklig att man bara inte orkar mer, fast på det bra sättet.
Lyckodöden - always a pleasure.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0