Som sömnlös.
Jag somnade i soffan klockan nio. Nio! Innan det ens hade hunnit bli mörkt ute alltså. Det fanns som sagt en väldigt bra anledning att jag inte åkte till Sweden Rock.
Problemet me mitt tidiga sov är dock att min kropp är inställd på ganska få sovtimmar å resultatet av det är att jag, sedan över en timme tillbaka - då när mörkret var som mest - är klarvaken.
Så nu gav jag tillslut upp att somna om, åtminstone för en stund, å jag tänkte att jag lika gärna kan skriva allt det där som jag ligger å tänker på i min sömnlöshet. Det är massa blandade tankar; ibland flyter de mest ihop å hela tiden finns de där nånstans. Jag tänker på farfar, lilla farfar som ligger på sjukhuset men som snart får komma hem för att de inte kan göra mer där ändå. Jag tänker på jobbet, på hur jag har kommit till vart jag är idag, på havsluft å längtan efter den, på bröllopsinbjudningar, på att dottern har fotbollsmatch på söndag å på att blinkerslampan på höger sida måste bytas. Så borrar jag ner ansiktet i kudden, drar in doften å tänker på hur man kan sakna nån så mycket på så kort tid.
Nu börjar solen vakna igen, å jag tänker att jag kanske borde göra ett sista försök att sova en stund till.
Kommentarer
Trackback
