Som en tant.

Visst är det härligare att tänka på att bli gammal om man inte bryr sig om tråkiga vuxensaker som pensionssparande och blomvattning?

I min fantasi är jag inte pensionär med krämpor och taskig pensionspeng, vars vardagslycka och tillika fullteckande veckoschema består i ett pliktskyldigt besök från barn och barnbarn på måndagen och frisörbesök på torsdagen. Jag har ingen mönstrad vaxduk och inga små blommiga koppar med öron som är helt omöjliga att hålla i, å som dessutom inte rymmer mer än en klunk kaffe.

Jag tänker mer att jag ska vara som jag är nu, bara äldre. Fast sen slår det mig att jag i tanken inte alls ser ut som nu, fast äldre. Inte alls. Å inte är jag heller som nu.
Tant-jag är nämligen en alldeles perfekt blandning av bulltanten som alltid doftar nybakat, och den något egocentriska konstnärssjälen med stor hatt och filosofiska, kloka råd till alla som behöver.
Självklart dricker jag rödvin precis när jag vill, om det så råkar vara på en tisdagförmiddag, men utan att vara det minsta alkoholiserad utan bara som vad som passar sig för en livsnjutare. Förresten ska jag börja röka igen då - de svarta cigaretterna som ger vaniljsmak på läpparna - och le mot alla som påpekar skadligheten med det. "Kära du, jag är så gammal så jag bryr mig inte om minuterna som sparas utan cigaretter, jag bryr mig bara om livet just nu." Kära du ska jag kalla de flesta.
Jag bor såklart i ett stort hus. Precis vid havet, vilket gör att jag egentligen inte har någon riktig trädgård, utan snarare sand, vassdungar och stenar alldeles upp under den stora altanen som naturligtvis går runt två sidor av huset. Det är ett gammalt vitt trähus som är så ljust och ljuvligt att den som besöker mig egentligen aldrig vill åka därifrån. Inte ens på vintern när det blåser isande vindar från havet, eftersom det bara gör den värmande drycken å de nybakade sconesen som bjuds framför brasan ännu godare.

Där bor jag alltså i mitt hus vid havet, och är fullkomligt lycklig. Skriver brev - med snirklig handstil på riktigt brevpapper - till vänner över hela världen, sjunger sånger och målar tavlor. Alltid klädd i lång, virvlande kjol och aldrig med en tanke på min vikt, eller utväxten i håret.
Tydligen har jag dessutom kommit över min vinterångest då också.


När jag blir gammal ska jag bli nån annan verkar det som.


Kommentarer
Postat av: Hanna

Fantastiskt inlägg. Det är rätt härligt att alltid fortsätta att fantisera om framtiden och hur den kommer att te sig.. Detta inspirerade mig att skriva ett inlägg om hur JAG vill åldras!

2011-03-17 @ 07:32:11
URL: http://withoutasoundtrack.blogspot.com
Postat av: Angie

Tack fina du! Detta är egentligen EN av mina tant-idéer, men för nu den mest aktuella :)

2011-03-17 @ 08:23:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0