Som en typisk måndag.

Jag suckar högt. Eller djupt. Vilket som än ger bäst effekt för själva meningen med sucken.
Anledningen är idag, å suckarna tycks aldrig ta slut.

Denna måndag började i allra högsta grad måndagigt.
På frågan jag ställde härom dagen, om hur länge jag kan tänkas va i mitt bra flow, va tydigen svaret: till NU. Med den nyfunna vetskapen svarade jag på mailet där jag bekräftade tvåhundratusen kronor minus. För att förtydliga; det är fem nollor å en jävla massa jobb. Sånt svider.
I samma veva fick jag sms från finfina vännen som hade en minst sagt crappy morgon, å har hon det så har jag det automatiskt. Svårt att komma tillbaka efter en sån intensiv skitstart på en dag.

Dottern hade studiedag idag, alltså ingen skola, å jag blev lixom mer å mer övertygad ju längre dagen gick att vi borde stannat kvar i sängen å ätit glass hela dagen. Nu gjorde vi inte det, utan jag använde lunchen för att flytta henne från ena sida stan till den andra. Från en hjälpande hand till en annan - allt enligt pussellivets alla regler.
Efter jobbet hämtade jag dottern i skoaffären där hon va me kompisen - jag vägrade köpa sommartygskor till henne å va typ världens knäppaste för ALLA har redan såna i skolan - tränade med svt play i iPhonen som barnunderhållning jämte mig tills kroppen blev fullkomlig gelé (vilket gick oroväckande snabbt idag), fixade mat, käkade (dottern på bättre humör å kunde tillåme tänka sig lite keso till kycklingen), å duschade innan jag dog i soffan samtidigt som jag hjälpte till me matteläxan. Typ.

Det finns dagar då jag helt sonika vill
- börja röka igen, fast jag vet att det inte gör nåt alls bättre
- byta jobb, till nåt helt meningslöst där man inte behöver använda hjärnan alls
- be nån (egentligen vem som helst, men helst nån lyckad människa) dra åt helvete

Detta är en sådan dag.

Är. Så. Trött. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0