Som ord och visor.

Det finns en glädje i att sjunga, å en ännu större i att sjunga med någon. I måndags kväll spenderade jag flera timmar i ett kök där jag drack vin och sjöng med en man som satt med gitarr i famnen och spelade bättre än han själv vill erkänna. Vi blandade fåniga sånger som fick oss att skratta me de där som ger små vällustrysningar på armarna å jag hade kunnat stanna i det tillståndet för alltid.
Det är lixom nåt magiskt i det där me att kunna känna och ta åt sig texter som någon annan en gång har skrivit å förmodligen känt ända in i hjärtat just då. 

Alldeles snart ska jag på en lite annorlunda after work, en sån som bjuder mer än vin. Nästan som hos Plura. Eller som min måndag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0