Som att lämna.
Ju bättre helgen har varit, desto större är klumpen i mitt bröst när jag lämnar, det är sen gammalt å gäller oavsett vad jag åker ifrån. Eller vem.
Nu åker jag snart från staden som jag fortfarande kallar ett av mina hemma. Staden som gör mig varm av lycka, full av längtan å hög av hela blandningen av havsluft och spårvagnsgnissel.
När jag för längesen - mer än halva mitt liv har gått sen dess - flyttade till Göteborg svor jag att jag aldrig skulle flytta därifrån.
Fast nu åker jag hem. Från ett hemma. Som att en del av mig ändå blev kvar, och förmodligen aldrig flyttar någon annanstans.
Nu åker jag snart från staden som jag fortfarande kallar ett av mina hemma. Staden som gör mig varm av lycka, full av längtan å hög av hela blandningen av havsluft och spårvagnsgnissel.
När jag för längesen - mer än halva mitt liv har gått sen dess - flyttade till Göteborg svor jag att jag aldrig skulle flytta därifrån.
Fast nu åker jag hem. Från ett hemma. Som att en del av mig ändå blev kvar, och förmodligen aldrig flyttar någon annanstans.
Kommentarer
Trackback
