Som att det är värt väntan.

Imorgon, nån gång sent på kvällen när jag har druckit lite för mycket skumpa å firat stans bästa radiokanal på födelsedagen, då är väntan över för ett litet tag igen. Då kommer han, mannen som jag väntade på i vad som kändes som en evighet, men som jag nu bara behöver vänta några dagar i veckan på att få ha nära.
Om man jämför med en evighet är fem dagar nästan ingenting. Sånt kan vara bra att komma ihåg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0