Angies Värld

Jag ser fram emot att stöka över januari för att ramla rakt in i februari. Till skillnad från många andra gillar jag februari, för att den lixom alltid har gillat mig å gett mig bra. Februari har varit den där månaden när allt har flytit på (nåja, det mesta åtminstone), när jag har haft extra roligt, å mått extra bra. Dessutom är det ytterligare ett steg mot den efterlängtade våren.
Denna februari bjuder som vanligt på kickoff me jobbet (denna gång i Barcelona) och på sköna helger med västkustluft och kärlek. Nånstans däremellan ska jag göra plats för nämnda kärlek - eller åtminstone kärlekens kläder - i en garderob, för att Rondellstaden ska kunna bli lite mer hemma även för honom.

SÅhär avslutades februari för ett år sen:
"Det blåste kallt, men ändå. Jag inser såhär i efterhand - för efterklok är det lättaste klok att vara - att jag borde varit utomhus mer i helgen. Andats havsluft som en tok, eftersom den inte finns att tillgå i skogen. Alltså, skogen som i Rondellstaden mitt mellan kusterna.
Vem vet när det blir tillfälle för havsluft igen. Om man ändå kunde spara den i en burk eller så.
Märkligt hur det kan vara sån skillnad på luft å luft, å hur en sort kan få en att verkligen leva medan en annan sort mest håller en levande. Eller i värsta fall, å mörka nätter, bara överlevande.
Men oavsett skog eller hav så doftar luften åtminstone vår nu.
Det är bra nog. I guess."

Och jag tänker att alla månader som avslutas med en doft av vår måste vara bra månader.